Non Fides - Base de données anarchistes

« O gentilshommes, la vie est courte, si nous vivons, nous vivons pour marcher sur la tête des rois. »

Hemsida > Other langages / Otros idiomas / Altri idiomi / Andere Sprachen... > Svenska > Kommuniké från det anarkistiska biblioteket La Discordia, Paris, efter att (...)

Kommuniké från det anarkistiska biblioteket La Discordia, Paris, efter att ha utsatts för skadegörelse

onsdag 3-Juni-2015

Alla versioner av den här artikeln: [Deutsch] [English] [Español] [français] [italiano] [svenska]

Precis som det länge var planerat arrangerades det tisdagen den 26/1 en diskussion i La Discordia med titeln ”Islamofobi: Från begreppsmässig till politisk utpressning”. Vi ville konfrontera oss själva och andra med ett ämne som just nu står vid den utbredda förvirringens vägskäl mellan fördömandet av rasism och försvaret av religion. Diskussionerna var intressanta och de cirka 60 kamraterna som deltog (vi lovar att vi till nästa gång hyr ett större ställe och med fler stolar!) visade att många har ett behov av en revolutionär kritik av religioner; varje religion, även islam, vilket vissa andra hävdar är ”de förtrycktas religion”.

Emellertid fann vi när vi tisdag eftermiddag kom till La Discordia att fasaden, förmodligen under natten, tägats. Några A:n i cirklar (tack!) och synnerligen dåligt skrivna och uttänkta glåpord (”fascister” och ”rasister”) i svart sprayfärg.

Allt detta ackompanjerades av ett flygblad med en ”kommuniké” som påstod att vi agerade bärare för ”islamofobiska och rasistiska teorier” och att vi var en ”drivrem för maktideologier” etc. Hur som helst, även om det har gett oss ett gott skratt, så ska vi inte kopiera all deras nonsens för dig. Om du vill läsa det, kom och skratta med oss (eller attackera oss istället för väggarna) i biblioteket under öppettiderna och diskussionerna.

Svaret på dessa förolämpningar var den lyckade diskussionen tisdagen den 26:e men också alla de andra. För att göra en lång historia kort, de förolämpande (och svårlästa) tägsen tvättades bort på fem minuter (ifråga om praktik, så är det mycket som behöver förbättras, barn!), de inringade A:na stannar! Våra grannar fick sig också ett gott skratt av ert skitsnack, då era lysande bedrifter verkligen inte har någon inverkan på någon eller något annat än er själva och ert härskna mejeri [”stinkande verksamhet” e.dy. men vem kan låta bli att behålla den ordagranna översättningen med dess autentiska franska förolämpande aura? Övers.anm.]. Händelsevis har vi ytterligare en liten kommentar till de modiga klottrarna/komikerna: Om ni inte har filmats av DGSI (Generaldirektionen för Inre Säkerhet) så är det för att vi tog och förstörde kameran som filmade oss (långt före utfärdandet av undantagstillståndet). Alla vet att uppskatta skillnaden mellan de som patetiskt ger sig på ett anarkistiskt bibliotek som redan hotas av repression och de som ger sig på mer allvarliga problem.

Inga andra tags har identifierats i området, varken på banker eller på polisstationen, eller på skolorna som arbetat med DGSI eller på kyrkorna, synagogorna eller moskéerna. Alltså var det en stor revolutionär attack mot anarkister. Om vi väntade oss ”uppmärksamhet” av detta slag (vi hade förväntat oss något mer ”konsekvent”), så håller det inte tillbaka oss från våra försök att utveckla, dela och sprida klara revoultionära diskussionsformer, utan att kompromissa med någon form av makt, inklusive religion och detta utan samvetskval gentemot de kompromisser som vissa politicos från vissa sektioner av ”miljön” har gjort – tvärtom!

En tanke för de ateistiska ”fascisterna”, de otroende, som från Teheran till Saint-Denis nu behandlas som ”islamofobiska”, lika mycket av fruktade makter som av dessa franska petit-bourgeouisie strebers från universitetet som bara känner rasismen i den egna klassen och som har visat att deras enda praxis de sista tio åren har varit att kunna skriva en oläslig täg på ett anarkistiskt biblioteks fasad och att organisera… konferenser med religiösa auktoriter. En praxis på samma nivå som deras diskussioner.

Det är uppenbart att om en kallt bedömer den behandling som Staten bereder revolutionära ateister å ena sidan och den rasistiska/teologiskt-kompatibla Vänsterna å andra sidan, så förstår en snabbt vad som verkligen kan beskrivas som en ”drivrem för maktideologier”: de som den normalt sett utsätter för repression? Eller snarare de som de bereder stolar på universiteten och dess management-/centrala postioner i dess institutioner (denna galax är onekligen främst sammansatt av akademiker och chefer från medel- och överklass, migrantbakgrund eller ej). Det är inte konstigt då, att deras politiska subjekt varken repsekterar eller lyssnar på detta post-moderna bordell, vilket alla revolter den sista tiden har visat, som inte brydde sig ett dugg om våra andäktiga akademikers komplexa resonemang, från Bahrain via Durban till Baltimore.

Avslutningsvis vill vi tacka alla som kom och alla som fortsätter att komma. Vi vill också tacka alla som har information om våra hängivna konstnärer, som aningen fegt inte kan uttrycka sina idéer öga mot öga. Vi uppmanar de med revolutionära idéer och metoder, anarkist eller ej, till att intensifiera offensiven mot denna nya reaktion, och att uttrycka solidaritet med de som befinner sig i dessa pånyttfödda reaktionärers kikarsikte, att de tar sin beskärda del av kritiken, vilket inte kräver speciellt mycket mod. Och till att avbryta försöken till att isolera anti-religiösa revolutionärer (så, är detta inte längre en pleonasm?).

Mot alla former av makt, mot all religion och all rasism,
länge leve revolutionen! Länge leve anarki!

29/01/2016
Några disharmoniska bibliotikarier
ladiscordia.noblogs.org
ladiscordia@riseup.net

[Översatt av UpprorsBladet.]